Det är nu tisdag 27/8 och resfebern börjar så smått göra sig gällande. De sista packningsförberedelserna görs. På torsdag den 29 går flyget till Longyearbyen via Oslo och Tromsö.
Jag anländer till Longyearbyen klockan 14 på torsdag och hämtas på flygplatsen av reseledarna.
Ledare och fotoguide är bland annat den välkände naturfotografen Brutus Östling.
På kvällen blir det middag på restaurang Kroa på huvudgatan i byn.
Jag hämtades upp på hotellet vid klockan 15 för transport till vår båt M/S Freya.
Klockan 17 avgick båten. Vi reser ut från Adventfjorden och via Isfjorden åkte vi norrut, beroende på väder och björnindikationer.
Vi bodde i bekväma dubbelhytter med dusch och toalett i hytten. Min rumskompis blev expeditionsledaren, Björn Anders Nymoen. Björn Anders är en trivsam mångsysslare som, förutom att vara guide, har en gård på Engelöya utanför Lofoten där han också driver ett litet bryggeri, Engelöya Håndbryggeri. Björn Anders är också musiker.
Under våra Zodiakutflykter var han Zodiakförare och hade alltid ett gevär med sig.
På lördagen 31/8 regnade det på förmiddagen- Vi gick ut i Zodiakerna vid Fuglehuken för att försöka hitta en isbjörn. Det hade ryktats om att det setts isbjörn vid ett valkadaver. En kaskelott hade strandat och blev byte för isbjörn. Även om kaskelotten var uppäten trodde våra ledare att åtminstone en isbjörn var kvar. Det gungade rejält i Zodiaken och det var svårt att fokusera på isbjörnen som mycket riktigt fanns kvar i området. Några hyggliga bilder blev det dock. När vi kom tillbaka var vi rejält blöta.
Mitt nya 180-400 zoom, klarade sig utmärkt i regnet. Det skulle vara regntåligt och jag hade inget regnskydd. Det var regntåligt 👍
På söndagen gick vi från Fuglehuken norrut och sydost mot Hinlopenstretet. Vi passerade Danskön, ön där den tragiska Andreexpeditionen startade.
Jag kan rekommendera boken om Andreeexpeditionen av Bea Uusma, som jag köpte när jag kom hem. Bea Uusma är närmask manisk i sitt sökande efter en förklaring till expeditionsmedlemmarnas öde på Vitön, där de hittades efter mer än 30år.
På vägen såg vi valar. Långsamt närmade sig Freya fågelfjället Alkefjäll. Under högsäsong häckar ca 60.000 par Spetsbergsgrisslor. Under vårt besök fanns det betydligt färre, men man kunde ändå föreställa sig lukten och ljudet under högsäsong.
Efter Alkefjellet fortsatte vi längre söderut i Hinlopenstretet till en ö med valrossar, vid Wahlbergöya. Vi gick i land från Zodiakerna.
Valrossarna låg i en stor hög och värmde varandra, grymtade och lät. Många berättar att valrossarna luktar illa, jag märkte dock ingenting.
Efter en stund kom några valrossar i vattnet väldigt nära. De var mycket nyfikna och verkade som de ville gå upp på stranden.
Denna dag lämnade vi ankarplatsen där vi övernattat och gick söderut. På vägen såg vi en storsäl som låg på ett isflak. Vidare utspelade sig en skådespel där de fåglar som följde båten slogs om de små polartorskar som de fångade. Fiskarna kom upp där båten flyttade på isflaken. Bland annat ismås mm.
Vi passerade genom ett relativt smalt sund där det var en kraftig tidvattensström, Heleysundet. Sundet skiljer Spetsbergen och Barentsöya. Strömmen var så kraftig, ca 10 knop, att båten som gick med full fart bara kunde gå i 3,5 knop. Det strömmande vattnet bildade kraftiga virvlar.
Vi gick nära Negribreen, en stor glaciär
Denna dag togs inga bilder då vi tog oss från ankringsplatsen över hela Storfjorden söderut i kraftiga vågor. De flesta tog det lugnt för att nte bli sjösjuka.
På förmiddagen gick vi genom en hel del is och kom nära stora glaciärer. Framåt lunch kom vi till Sofiekammen med Gnåludden, Hornsund.
Efter lunch gick vi i Zodiakerna och landsteg vid Gnåludden. Där såg vi Fjällräv och en fångsthytte som troligtvis byggdes 1907/1908. Fångsthytterna användes av fångstmen eftersom Hornsund var rikt på fjällräv och Isbjörn.
En intressant historia som Björn Anders berättade var om en kvinnlig taxichaufför från Tromsö, Wanny Woldstad, som efter att hon blivit änka, med sin nya partner övervintrade mellan 1932 och 1937. Två gånger hade hon till och med sina två minderåriga pojkar med sig. Efter återkomsten till Tromsö återgick hon till att köra taxi, men 1959 omkom hon i en bilolycka. Hon skrev en bok om sina äventyr "Förste kvinne som fangstmann på Svalbard"
Vi såg också ett par fjällrävar som lekte. Tyvärr fick jag inga riktigt bra närbilder.
På morgonen vid 1/2 6 tiden fortsatte fotograferingen av isbjörnen från Freya. Vi gick närmare och närmare utan att störa. Björnen verkade obekymrad om vår närvaro. Fotograferingen avslutades vid frukost klockan 8.00
Fler isbjörnsbilder finns på särskild sida "Isbjörnar"
På fredagen gick vi norrut och in i Bellsund, där vi utforskade olka vikar. Vi såg en mängd dykande knölvalar.
På eftermiddagen kom vi till Pyramiden
Vi åt middag i hamn och gick sedan på en liten fototur på kvällen
Efter besöket på Pyramiden kryssade vi i vikarna på väg tillbaka till Longyearbyen. Vi såg bland annat lunnefågel på vattnet.
Vi åt avskedsmiddag i hamnen Longyearbyen.
Övernattning i hamn.
Frukost på båten som vi lämnade vid 9 tiden. Bagaget transporterades till Radisson Blue, där vi åt lunch.
Innan avfärd hann jag med ett sista besök på museet för inköp av karta och bok.